När jag försökte vara en blyertsperson i 100 dagar

Ett av mina mål är att hålla min kreativa process igång. Jag vet att ju mer jag göra kreativa projekt jag gör desto mer kreativ blir jag.  

Varje morgon när jag låser upp dörren till ateljén finns det ett val. Ska jag starta datorn? Eller ska jag ta en stund med mina färger. De dagar jag lyckas vara i min kreativa process innan jobbet drar igång är alltid de bästa dagarna.  

Något som också hjälper mig att vara i min kreativitet är att delta i The 100 day project. Jag har gjort det två gånger innan och är med i år igen. Att ha bestämt sig att göra något varje dag i 100 dagar är både svårare och lättare än vad det låter. Svårare för att det kommer dagar då jag vill prioritera annat. Lättare för att beslutet redan är taget. Jag behöver inte fundera och inte förhandla med mig själv. Beslut skapar frihet och projektet tar inte upp en massa energi utan jag bara gör. 

En av hemligheterna med att klara av att göra något i så många dagar är att det ryms i den tid du har till ditt förfogande. Har du mycket tid så kan du göra stora saker, har du lite tid små. 

Tredje året med The 100 day project

Första året jag var med, 2021, gjorde jag en kreativ övning om dagen. Den kunde vara hur liten eller hur stor som helst. Den fick alltid plats att göra. Det snabbaste jag gjorde var att göra onelineporträtt. Det tar bara någon minut och sedan var jag klar.  

Andra året, 2024, hade jag som mål att fylla en skissbok. Jag fick göra vad jag ville i den. Den var inte heller särskilt stor, 9x14 cm, så det tog inte alltför lång tid. Jag hade fler än 100 sidor så ibland gjorde jag uppslag och ibland jobbade jag två dagar på samma sida. 

I år tänkte jag att jag skulle rita något varje dag. I blyerts. Nu när jag skriver det vet jag inte varför jag trodde att det skulle gå bra. Jag gillar inte att rita. Och verkligen inte med blyerts där allt blir grått eller ännu mera grått. Så jag tecknade med tuschpennor i färg första dagen. Andra dagen tecknade med blyerts, men var “tvungen” att lägga in lite färg.

Tredje dagen skärpte jag mig och tecknade med bara blyerts. Och hatade det. Men jag fortsatte envisas med att teckna. Det blev inte i blyerts för så mycket kan jag inte tvinga mig själv.  

Att rita i blyerts varje dag lät bra i teorin. Det är utmanande. Men jag är en färgperson. Jag går igång på kulörer full av liv och på kontraster. Så när jag tvingade mig själv att leva i gråskala blev beslutet mer ett hinder än en hjälp. Det tog energi istället för att ge mig energi. 

Så för några dagar sedan bestämde jag mig att jag återgår till konceptet fylla en skissbok. Puh, det känns så mycket lättare nu.

Disciplin är min vän

Där någonstans insåg jag skillnaden mellan disciplin och tvång. Disciplin hjälper mig att dyka upp. Tvång däremot får mig att vilja smita. 

Med den lärdomen hoppas jag kunna fullfölja projektet i 100 dagar. Jag tror att jag ska försöka utmana mig att teckna ibland. Det är bra att kliva ut utanför sin egen bekvämlighetszon ibland. 

Jag gissar att alla inte har samma aversion som jag mot blyerts. Vad är din “blyertsteckning”, det du försöker göra men som inte alls är du? Mitt råd är att inte försöka göra just det i 100 dagar. Jag är nyfiken, har du något blir sugen på att göra något i 100 dagar? Eller kanske det räcker med några dagar.  

Förresten så har jag en kursidé som bygger på det här temat. Vi träffas en halvtimme varje dag i fem dagar och skapar tillsammans. Jag förbereder något som vi kan göra på en kvart – halvtimme och som gör att vi kickstartar vår kreativitet varje dag. Är det något du skulle tycka var roligt att vara med på? Mejla mig gärna.  

Eller om du har någon annan kursidé. Jag sitter precis och jobbar med kursprogrammet för våren och försommaren.